En orange robot lyfter mekaniska delar.

Peab och Cementas testbäddsprojekt adresserar tre områden:

  1. Automatiserad informationskedja från ritning till robotiserad murning
  2. Digitala tekniker för att automatisera uttorkningsprocessen och realtidsuppdatering av prognoser för betong
  3. Digitala sensorsystem för temperaturmätning för bättre kontroll av hållfasthetsutveckling för ny miljövänlig betong
Om testbädden

Testbäddsvärd: Peab och Cementa

Testbäddsansvarig: Robert Larsson, Projektledare Forskning och utveckling på Cementa

Akademiskt ansvarig: Micael Thunberg, btr universitetslektor i bygglogistik, Linköpings universitet

Automatiserad informationskedja från ritning till robotiserad murning

I testbäddens första område används en robot för att automatisera murläggning. Frågeställningen för testet är vad vi behöver koppla till informationskedjan för att automatiseringen ska fungera. Det innebär mer specifikt vilka informationssystem som behöver integreras, och vilken information som ska skickas mellan systemen för att automatiseringen ska fungera. Det är ett specifikt arbete att förse roboten med korrekt information, framförallt för att undvika att återgå till manuellt arbete.

Det problem som testet adresserar handlar i första hand om hur effektiviteten i byggprocessen kan höjas med hjälp av automatiserade processer. En följdeffekt av arbetet är också en ökad förståelse för hur olika datorsystem behöver integreras för att på bästa sätt stödja byggprocessen.

Sensorer i betong effektiviserar

I det andra området fokuserar testbädden på hur uttorkningsprocesser kan förbättras genom att använda digitala tekniker för att mäta temperaturer och fuktighet i luft i betong och för energianvändning hos torkutrusning. Frågorna som ställs gäller hur uppkopplad utrustning och sensorer i byggnaden kan användas för att skapa en så effektiv torkprocess som möjligt. Uttorkning av byggnadsmaterial under produktionsskedet är en kritisk process och arbetsledare och platschefer har stort behov av korrekt information. Det gäller både fakta om aktuella fuktnivåer hos material och underlag för uppföljning av energianvändning och kostnader för att upprätthålla önskat torkklimat.

Tack vare sensorerna hoppas man på mer effektiva processer där realtidsinformation kan styra vilka åtgärder som sätts in i uttorkningsprocessen. Det finns också förhoppningar om att kunna validera prognosverktyg så att de blir ännu mer precisa i framtiden.

Klimatförbättrad betong

I det tredje området fokuserar testbädden också på betonghärdning. Här används sensorer för att mäta luft- och betongtemperaturer i brokonstruktioner. Uppmätta temperaturer används för att beräkna den aktuella hållfastheten i betongen.

Det är extra relevant att testa eftersom betongen som ska undersökas är klimatförbättrad, och sådan har inte använts någon större omfattning i infrastrukturprojekt i Sverige tidigare. Det är därför extra viktigt att mäta och dokumentera hur kritiska egenskaper hos den nya betongtypen påverkas under olika förhållanden. Då betong står för en avsevärd del av en brokonstruktions CO2-utsläpp under byggfasen, kan användandet av klimatförbättrad betong innebära en betydande minskad klimatbelastning. Det kräver dock att byggherrar ”vågar” beställa den här typen av betong. Det vill säga att betongen har bra gjutegenskaper, inte ger upphov till ökad sprickbenägenhet, och har minst lika bra beständighetsegenskaper som traditionell betong. Därför är det viktigt med digital teknik som kan verifiera detta, och därmed påskynda efterfrågan på betongen.

Material från testbäddsprojektet

Optimalt Byggklimat – Slutrapport

Resultat och analys av testbädd Majoren Borås, publicerad 2020-09-18